Annas lilla postilla


Boktips

09.04.2018 06:09

En liten men naggande god bok. Att lyssna på den tog en timma och arton minuter. Men oj vad mycket klokt som hinner sägas på en så kort stund...

Boken är som titeln antyder, skriven av en psykiatriker som själv gick in i väggen. Den är skriven i små korta stycken som är som små dikter. Därför blir den ett koncentrat av upplevelser och insikter.

Medan jag lyssnade gjorde jag några små snabba anteckningar. Här kommer ett urval av dem. De är ett koncentrat av koncentratet så de behövs kanske lite tankemöda för att förstå dem. Men lite hjärngympa kan väl inte skada!

Väntrum - det oväntades rum.

Ingen betraktar sig som vem 

Ingen betraktar sig som vem som helst.

Jag är så ensam - jag har ju inte mig själv längre.

Affektinkontinens

Jag klarar inte av alla plötsligheter.

Så roligt det låter - det måste jag akta mig för!

Beslutsmaskinen har stannat...

Det är inte lätt att bli ömtålig när man är otålig. När ska jag bli fullödig igen ?

Utbränt barn skyr elden.

Om skammen mojnar kan jag nyttja tiden till att bli frisk istället för att skämmas.

Med envishet kommer man långt in i väggen.

Är det bra för nåt? Då vill jag inte göra det.

Den långsiktiga lösningen är att tänka kortsiktigt.

En vägvisare - det är någon som blivit klokare längs vägen

—————

Tillbaka