Dags att plocka upp tråden

Det är bara att konstatera -att det där med julfirande är väl inte riktigt min grej. Jag kommer liksom av mig och hamnar i ett "stand by läge" och blir lite handlingsförlamad i största allmänhet. Men nu är det över för den här gången och livet kan återgå till det normala igen. När Kajsa åkt hem efter nyår gled jag rakt in i ett migränanfall och därmed får man väl anse att julen är avslutad.

Jag vet, det låter deppressivt och inte så värst livsbejakande. Men man behöver inte nödvändigtvis lägga så mycket i det. Det kan faktiskt bara få vara som det är. Jag mår inte bra när det är jul. Jag känner mig stressad och pressad när jag "borde" känt mig myspysig och avslappnad. Måns kan konsten att koppla av och må bra oavsett vilken dag det är och jag kan det inte. Och så är det med den saken!

Men vi har ändå haft det bra under de här dagarna. Lugnt och stilla. God mat, fint väder och trevligt sällskap då och då. Vad mer kan man begära av livet?

Och dessutom så sover jag på nätterna - och det är väl det egentliga huvudskälet till att det inte blivit något bloggande. Jag är så imkörd på att sitta och fnula med mina bloggar i min ensamhet om nätterna och det är svårt att hitta den rätta stämningen i fullt dagsljus. Fast i natt är jag av någon anledning vaken och då tar jag tillfället i akt att plocka upp bloggtråden igen. Så får vi se hur det går - nytt år - nya förutsättningar - nya bloggtider!

En tacksamhetens tanke som dröjer sig kvar efter julhelgen är att det kanske inte är så dumt ändå att vara en person som mår bäst av vardag. För i slutändan är det ju ändå så att det finns betydligt fler vardagar på ett år - än det finns helgdagar!