Fler saker på plats

Välkommen hem till makarna Högberg!

Matbordet är på plats och redan ockuperat av pussel...

Brädpartiet i golvet är det som hyresvärden snickrat på. Under det finns en trappa ner till undervåningen som leder rakt in i grannens sovrum. Bra idé att täppa till den - eller hur!?

Sovrummet känns ganska mycket som en modern variant av "Lilla huset på prärien".

Pappas gamla staffli får agera herrbetjänt i väntan på att Tomas blir målarsugen igen.

I takt med att möblerna hamnar på plats så faller även de inre bitarna på plats. Jag börjar känna igen mig själv igen och tycker faktiskt att jag är en ganska intressant person att leva med.

I går morse tog jag en morgonpromenad medan solen gick upp. Det var kallt och det krävdes både kofta under jackan och fingervantar. Men härligt var det och jag tänkte att nu är det som vanligt igen. Så länge vi haft hund så har jag knatat iväg med dem alla lediga morgnar och njutit av att ha världen för mig själv en stund.

När jag gått några hundra meter upptäckte jag att Astrid inte var med mig. Jag vände mig om men kunde inte se henne. Så jag visslade och väntade och strax kom hon släntrande efter på tveksamma tassar. Vi fortsatte neråt vägen och så plötsligt var hon borta igen. Och jag visslade och jag väntade och återigen kom hon ikapp mig med ytterst avvaktande min.

Normalt sett springer hon alltid före mig och det brukar vara hon som tycker att jag är för långsam. Men nu var det tvärtom och jag förstod inte varför. Blev lite orolig och satte igång felsökar-radarn.

Så insåg jag till slut att detta med tidiga morgonpromenader var helt nytt för henne. Hon och jag har aldrig någonsin varit ute så här tidigt och uppenbarligen var hon inte helt övertygad om lämpligheten i detta tilltag. Jag gav henne lite uppmuntran och förmedlade att allt var i sin ordning. Budskapet gick fram och strax sprang hon i sick-sack framför mig.

Visst är det märkligt att man kan tappa bort både delar av sig själv och ingrodda vanor utan att märka det? Bevisligen har jag inte morgonvandrat under de två år som vi haft Astrid. Men nu ska vi börja göra det igen - för det är en viktig del i mitt liv. Det finns ingen smoothie i världen som kan ge en lika bra start på dagen som en tidig morgonpromenad gör. Och attans vad kaffet smakar gott när man kommer hem igen.

Morgonutsikt från köksfönstret