Drömmar om råttor

Nu har det lugnat ner sig något i min drömvärld och jag drömmer inte längre lika intensivt och mycket som jag gjort under den senaste perioden. Men drömmer gör jag i alla fall och nu har det börjat dyka upp råttor lite varstans i drömmarna. Och då åker förstås Solögas bok fram igen och där står följande att läsa om råttor:

Släpp kontrollen och bejaka tilliten. Min gåva till dig är att känna tillit till alla situationer.

Jag ryser när jag läser de där orden. Både tillit och kontroll är sånt som jag ständigt brottas med och som jag känner mig kluven inför. Och här ryms de bägge två i en och samma mening, som till på köpet är formulerad som en uppmaning. Huvaligen...

Men nog hänger de ihop de där bägge orden. De är liksom två sidor av samma mynt. Och ur den aspekten är det väl inte så konstigt att jag har problem med båda. 

Så länge jag kan minnas har jag varit en extrem kontrollmänniska. Under de senaste åren har det väl lättat något, så det där med extrem är väl inte så aktuellt längre. Men kontrollmänniska, det är jag. Och att jag har ett så stort kontrollbehov beror till stor del på att jag inte har så värst mycket tillit. Jag är inte en sådan där person som tror att saker och ting löser sig av sig självt och det ligger inte för mig lita på andra. Jag tror, på fullaste allvar, att jag själv är den som måste styra upp allting om inte världen ska rasa samman.

Det är mitt förvärvade jag som känner så där. Det där jaget som skapats av omständigheter och händelser och mänskliga möten. Som blivit "vist" av sina erfarenheter och som lärt sig det bästa sättet att överleva på.

Bakom och under det jaget finns ett annat jag. Det där som jag hade med mig när jag kom till världen och som är mitt autentiska jag. Och det är betydligt mer easy-going än det andra. I det finns en grundmurad tillit både till omvärlden och till livet. En trygg liten tjej som inte anser att det är speciellt noga med någonting eftersom det ändå alltid brukar bli bra i slutändan, oavsett hur man gör. Och hon har följdaktligen inte mycket till överers för det där med kontroll.

Eftersom jag har dessa båda jag inom mig så blir jag alltså kluven och nervös inför begreppen tillit och kontroll. Jag både längtar efter att få släppa kontrollen, eftersom jag vet att jag inte behöver den, och vill samtidigt hålla fast vid den, eftersom jag vet att den är nödvändig. Jag längtar efter att få känna tilliten men skyr den samtidigt som pesten eftersom jag inte tror att den bär.

Så vad vill då de där råttorna ha sagt till mig när de dyker upp i mina drömmar? 

Rimligtvis finns det bara ett svar på den frågan. De vill att jag ska flytta över lite från den ena vågskålen till den andra och på så sätt uppnå en större jämvikt. Ta bort lite från kontrollkontot och kippa in det på tillitskontot.

Och genast dyker nästa fråga upp: Hur gör man det i praktiken?