
Annas lilla postilla
Förvåning
05.07.2017 06:55Karin Alvtegen skriver i en av sina böcker att "ungdomens förväntan byts ut mot ålderdomens förvåning". Visst är det en helt underbar formulering!
Nu tillhör jag visserligen varken ungdomsgänget eller åldringarna för tillfället eftersom jag befinner mig ganska exakt mitt emellan de båda grupperna i den ljuva medelåldern. Men det verkar vara här det händer, här det tippar över och här den stora förändringen sker. Ungdomens förväntan tonar ut och ålderdomens förvåning intar scenen istället.
Jag har nog varit en smula naiv, åtminstone känslomässigt. Naturligtvis har jag med intellektet förstått att livet har sin gång. Att åren går och att allting hela tiden förändras. Men känslomässigt var jag uppenbarligen ändå inte riktigt beredd på det. Så nu står jag här och är uppriktigt förvånad.
Vart tog alla våra barn och tonåringar vägen? Hur kunde de bli vuxna helt plötsligt? Och mina föräldrar - hur hamnade de så nära slutet av livet?
Mitt yrkesliv ligger bakom mig och Tomas och jag har börjat falla in i något som inte kan beskrivas på något annat sätt än en stilla pensionärslunk. Vi köper wienerbröd på affären och fyller termosen med kaffe och avnjuter sedan fikat någonstans där utsikten är vacker. Händer det här på riktigt?
Plötsligt är det så mycket som är färdigt. Så mycket som är för sent och så mycket som inte längre går. Det är svårt att få in i skallen eftersom jag tills alldeles nyligen fortfarande funderade över vad jag skulle bli när jag blev stor.
Livet har blivit så underligt stilla. Larmen har tystnat och härvan av måsten har glesnat ut till ett minimum. En ny tid i livet har tagit sin början.
Karin Alvtegen skriver också att: "Nuets långsamhet ger fart åt det förgångna". Och nog är det så. Stillheten ger tid till eftertanke och gamla minnen kommer upp till ytan. Den erfarna kvinnan får möjlighet att möta det lilla barnet, den vilsna tonåringen och den unga kvinnan. Hon kan lyssna till dem med stort tålamod och hjälpa dem att göra deras upplevelser begripliga.
Det är en märklig, bitterljuv fas att befinna sig i.
—————