Gardiner

Den här gardinmodellen har jag aldrig varit speciellt förtjust i. Det spelar ingen roll om tyget är vackert och smakfullt dekorerat - jag skulle aldrig få för mig att hänga upp en sådan i alla fall. Kanske beror det på att jag fortfarande har dem i för färskt minne för att kunna stoppa in dem i det coola retrofacket. Eller så är det deras "både och funktion" som jag inte begriper mig på. I min värld blir det mer "varken eller" och det känns inte nåt vidare inspirerande. Jag vill ha kappa eller längder. Eller möjlgtvis både kappa och längder.  Men något mitt emellan kappa och längder har jag svårt att förlika mig med.

Fast nu har jag i alla fall fått en tänkbar förklaring till vad som är tanken bakom dem.

I onsdags hjälpte jag mamma att hänga upp gardiner. Medan jag rättade till fingerkrokarna berättade jag för henne om hur Tomas och jag flyttar köksgardinerna fram och tillbaka varenda dag. (Något som man kan välja att se på som en kul grej eller som ett irritationsmoment) När vi sätter oss vid köksbordet drar Tomas alltid undan gardinen vid sin sida om bordet så att han ska kunna se bättre ut genom fönstret. När vi reser oss upp igen glömmer han alltid att rätta till gardinen efter sig. Och jag står inte ut med att de inte hänger "som de ska" och drar därför alltid tillbaka gardinen till sitt rätta läge igen.

Mamma fick en irriterad rynka mellan ögonen och sa att så där gör pappa också. Fast han knölar dessutom in gardinen bakom elementet så att den bli skrynklig också. Och sedan berättade hon vidare om alla kvinnor som kom in till henne när hon jobbade i gardinaffären och hur de beskrev att de hade exakt samma problem med sina karlar. Att de på förekommen anledning inte ville ha några längder i köket men att de samtidigt tyckte att det blev lite väl kalt med bara en kappa. 

Då kom jag att tänka på den här gardinmodellen och försökte skoja till det lite och sa att detta kanske var anledningen till att den kommit till. Men mamma tyckte inte att det var speciellt roligt. För henne var det en självklarhet att så var fallet. Hon hade sålt hur många som helst till kvinnorna som beklagat sig över sina gardinmarodörer till män. Och ja, kanske är det karlarnas fel att denna märkliga kompromissgardin existerar.

Vems fel det är att den här typen av gardin existerar finns det säkert någon annan som har en teori om. Och kanske tycker också denna någon att den är anskrämligt ful och inte ett dugg coolt retro. Fast jag tycker att den är jättefin och har lagt ett bud på den på tradera. Auktionen går ut om några timmar och jag hoppas att jag vinner den. Tror att den skulle kunna skapa fin julstämning i vårt kök och eftersom det är en kappa, så skulle den förmodligen också kunna bidra till julefriden.