Här och nu

Jag har börjat läsa "Lev livet fullt ut" av Eckhart Tolle. Det är en bok som kräver sitt att läsa eftersom den rör om i de gamla vanliga tankemönstren. Efter att ha läst några av de första kapitlen så börjar jag ifrågasätta min idé om vad andligt uppvaknande innebär. Tidigare har jag tänkt att det begreppet står för någon sorts upplysning. Om insikter och förståelser utöver det vanliga och om en nyfunnen kontakt med de högre makterna. Men nu börjar jag tänka om och öppnar mig för möjligheten att jag haft helt fel på den punkten.

Eckhart beskriver så tydligt hur mycket sinnet och tankarna ägnar sig åt det som varit och det som skall komma. Hur mycket av känslolivet som upptas av det som redan passerat och det som ännu inte timat. 

Eftersom jag varken är en speciellt nostalgisk person eller en så vidare värst välplanerad människa så har jag inbillat mig att jag befunnit mig ganska mycket i nuet. I den stunden som är. Och vanligtvis har stunden som är varit varit sprinklad med oro och ångest. Med skuld och skam. Och det är den typen av känslor som gör att nuet blir väldigt påtagligt. 

Fast Eckhart menar att ingen av de känslorna har med nuet att göra. Skulden och skammen kommer ur det som varit och oron och ångesten riktar in sig på det som skall komma. Och sett ur det perspektivet har jag verkligen gjort som Mia Törnblom säger: Jag har stått med en fot i det förflutna och med en fot i framtiden och kissat på nuet....

Väldigt många nu har också gått åt till att fantisera om olika tänkbara framtids-scenarion. Och åtskilliga har gått åt till att grubbla över varför det blev som det blev och hur jag borde gjort istället. Vilket i sig har varit både underhållande och konstruktivt - men inte har det gjort mig till en närvarande människa i den stunden jag befunnit mig i.

Det som har varit finns inte längre och det som skall komma finns inte än. Man skulle kunna säga att de är drömvärldar liknande dem vi färdas i på nätterna. Och det är den tanken som gör att jag börjar ifrågasätta min uppfattning om vad andligt uppvaknande innebär. Det kanske inte har någonting att göra med vishet och klokhet och spirituella förmågor. Det skulle kunna vara så att det helt enkelt bara handlar om att vakna upp ur de där drömvärldarna. Att vakna upp från det som varit och det som ska komma och faktiskt prova på att befinna sig här och nu. I det som är. Att inte bara vara närvarande med kroppen utan även låta anden och sinnet vakna upp och vara med och leka i den stund som är.