
Annas lilla postilla
Hej igen!
10.06.2018 03:02Hej igen! Nu var det ett tag sedan det blev någon blogg skriven. Till detta finns det både rutiga och randiga anledningar. En av dem är värmen. Jag mår verkligen inte så vidare bra när tempraturen stiger över tjugofem grader.
Fast en av fördelarna med hettan är förstås att det är riktigt härligt att bada. Bilderna ovan är tagna en eftermiddag när Kajsa var på besök och vi badade tillsammans med henne i Lillån.
Att bada i ån är en stark upplevelse. Man kommer så otroligt nära naturen när man befinner sig mitt i strömfåran. På något sätt är det som att befinna sig mitt i självaste livet.
Under de senaste veckorna har jag tänkt så mycket på hur vi alla är förenade med varandra. Hur våra liv hänger samman och att vi alla är delar av en och samma kropp. Att vi är som vattnet. De dropparna som befinner sig i ån har någon gång varit i havet och någon gång legat i myrmarken. Någon gång har de fallit som regn och någon gång har de legat frusna i en snödriva. Allt vatten är i ständig rörelse. Det förflyttas och omvandlas och lever i en konstant förändring. Och varje liten enskild droppe flyter samman med alla andra droppar till en helhet. Till ett fungerande system som skänker liv åt planeten.
Att vara människa är som att vara en vattendroppe. Och om livet inte ska bli alltför komplicerat så måste man acceptera att det är så. Att liv är förändring. Att vi alla hör ihop och att det faktiskt är som det ska när man plötsligt förångas, fast man precis vant sig vid att porla i en bäck. Och att det som händer i mig ger ringar på vattnet i min omgivning. Och att det som sker i min omgivning kan få min egen lilla droppe att fara iväg åt ett oväntat håll.
Just nu är allt detta så extremt tydligt i vår närmaste omgivning. Den enes känsloliv flyter in i den andres. Någons agerande får konsekvenser för många andra. Och vi lär oss och vi utvecklas och vi förenas. Vi befinner oss mitt i strömfåran. Mitt i levande livet.
Vi lever alla korta liv
Men vi lever i varandras liv
Tillsammans är vi mer
än var och en av oss
Och kort är inte meninslöst
—————