Huvudbry

När man väl bestämt sig för att man vill gifta sig och med vem man vill göra det, så återstår det ändå en hel massa beslutsfattande innan bröllposprocessen är i hamn. Några av alla de där besluten rör ringarna. Vilken typ av ring ska man välja? Ska båda bära ring eller bara bruden? Och vad ska det stå inuti ringen eller ringarna?

Tomas och jag valde det allra enklaste enkla: I min förlovningsring stod det bara "Tomas" och i hans stod det "Anna". I vigselringen stod det "Tomas och Anna". Så ville vi ha det - inga datum och inga visdomsord.  Tanken bakom det var väl att det viktigaste var att vi valde varandra. Hur och var och när det skedde kändes liksom sekundärt.

Men de flesta ser nog till att få med datumen i sina ringar och somliga lyckas hitta några små ord med stor betydelse som ryms inuti ringarna de också.

Alltså VARFÖR har man katt????? Nu hoppade Måns upp på tangentbordet och lyckades få hela bloggfönstret att bli yttepyttelitet och jag kan inte ändra tillbaka det... Blir förmodligen skelögd innan jag skrivit färdigt.... Så nu blir det inte så där välformulerat som jag tänkt, för jag står helt enkelt inte ut med att inte kunna se vad jag själv skriver...

Det jag egentligen ville berätta var att jag nyligen fick höra talas om  en sådan där formulering som  var tänkt att användas i vigselringar men som valdes bort till förmån för ett annat förslag: "Ingenting är för evigt"

Först blev jag full i skratt och tänkte att det var menat som ett skämt. Men sedan fick jag förklarat tanken bakom det och förstod att så alls inte var fallet. Nu tänker jag att det var det klokaste jag hört på väldigt länge och att om jag skulle gifta mig idag så hade jag velat ha de orden ingraverade i ringarna.

Vi har varandra till låns.

Idag är det som vi har varandra.

Nu är vår stund tillsammans.

Må vi ta vara på den - för ingenting är för evigt.