Kalas

I går var vi på kalas. Nio personer, en hund och en katt tillbringade ungefär två timmar tillsammans i ett och samma rum. Det var trevligt och lättsamt. Gott fika och prat om ditten och datten. Så där som det brukar vara på kalas.

När vi kom hem igen var jag helt slut. Fick frossa och kunde inte tänka en enda rak tanke. Försökte se lite på tv utan att förstå vad som visades på skärmen. Tog mina sömndroppar och gick och la mig tidigt. Tänkte att en god natts sömn nog skulle göra susen.

Men sömnen ville inte infinna sig. Kroppen svarade visserligen på dropparna men hjärnan vägrade haka på det tåget. I den surrade det frenetiskt om absolut ingenting. Halva meningar och lösryckta bilder fladdrade omkring och det kändes ungefär som att ha ett flertal blinkade lysrör inne i huvudet. Jag stoppade en ljudbok i öronen. Det brukar kunna hjälpa. Och efter en stund så lugnade tankeflödet ner sig så pass att jag föll i en orolig sömn fylld av röriga drömmar.

Tack och lov händer det inte så ofta numera att jag blir så här speedad. Jag har lärt mig att undvika de situationer som får mig att hamna i det läget. Men så dyker det upp tillfällen när det inte riktigt går att säga nej, när andras behov känns viktigare än mina egna och då får det bli som det blir. Och det blir det...

När jag efter en dryg timma vaknade för tredje eller fjärde gången hörde jag att Tomas låg och sov bredvid mig. Lite märkligt tyckte jag nog att det var eftersom det fortfarande var tidigt på kvällen. Men han var väl också trött resonerade jag och sträckte ut handen för att klappa honom på kinden. Döm om min förvåning när min hand landade på katten istället. Där fanns ingen Tomas i sängen fast jag så tydligt hört honom andas genom CPAP-en.

Det var bara att konstatera att hjärnan gjort som den brukar göra när den blir övertrött och stressad. Den hittar på saker. Den hallucinerar. Och jag måste säga att hjärnan är tråkig som inte hittar på mer extraordinära scenarion när den nu ändå fått frispel...

Så här kan det vara och så här är det. Livet med en känslig och sliten hjärna och en något udda form av social kompetens.