Om jag bara...

Jag lyssnar vidare på Mias och Annas podd. En av sakerna de tar upp är mängden av självhjälpsböcker som fortfarande är så populära trots att det tydligen är vetenskapligt bevisat att de inte alls får oss att må bättre. Det är snarare så att de vanligtvis får oss att må sämre. Anna och Mia spånar sig fram till den briljanta idén att ge ut en självstjälpsbok istället. Den idén är så makalöst bra att jag önskar att jag själv kommit på den.

Jag har nämligen också blivit ordentligt kritisk till detta med självhjälpsböcker efter att i många år varit mycket förtjust i dem. De ser så lockande ut. Serverar konkreta och handfasta lösningar på de problem man har. De får det att låta så enkelt och man invaggas i tron att det här ska jag fixa. Glad i hågen ger man sig i kast med nya strategier, nya förhållningssätt och tänker att nu jäklar ska jag lyckas få ordning på mig själv och mitt liv.

Nu kan jag förstås inte uttala mig om hur det blivit för andra, men för mig har det aldrig gått så värst bra. Det har gett mig en kick och tänt hoppets låga för en stund. Jag har ansträngt mig och förbrukat kraft och vanligtvis också hunnit berätta för omgivningen om den förväntade förvandlingen som jag trott mig vara mitt uppe i. Jag har bitit ihop käkarna, låtsats och förträngt tills det bara inte går längre.

Och det är här det blir lurigt. För efter ett sådant race kommer man nämligen inte tillbaka till ruta ett där man var från början. Nej man står där med sin glossiga bok i handen och den bekräftar att man har ett problem. Att man är fel och gör fel. Innan den inhandlades hade man kanske ett problem ibland. Och dessutom har man misslyckats med en till synes enkel uppgift. I boken fanns ju en fullt genomförbar plan som det bara var att följa för att lyckas. Men si det gick ju inte och då är det väl bara att inse att man inte är så vidare värst uthållig och ståndaktig. Man kan till och med få för sig att man är en riktig loser som inte ens kan följa en pedagogisk manual. Och när man sedan får frågan om hur det går - ja då finns det inte mycket självkänsla kvar.

Vad skulle då en självstjälpsbok kunna erbjuda som motvikt till allt detta?

Här får man ta fantasin till hjälp i väntan på att denna underbara bok kommer ut i handeln. Men förhoppningsvis skulle den innehålla inspirerande exempel på det fantastiska som händer när man låter stoltheten falla och fasaderna rämnar. Att det inte alls är så farligt som man tror och att faktiskt är otroligt befriande att slippa allt det där tillkrånglade och ytliga. Och den borde förmedla det viktiga budskapet att inga tillkortakommanden i världen kan frånta dig det faktum att du är du och du duger.