
Annas lilla postilla
Minst sagt oväntat...
05.12.2018 01:07Man ska aldrig googla omkring bland sjukdomssymtom. Alla vet vi det och ändå gör vi det. Och i de där stunderna så drabbas vi av den ena sjukdomen värre än den andra. Vi känner igen oss i symtomlistorna och inser att vi förmodligen har njursvikt och är i akut behov av en ny höftled. En liten dos hypekondri som kan ha samma effekt på psyket som en riktigt spännande film. Först blir man ordentligt rädd och omskakad och sedan infinner det sig en skön lättnad när man inser att ingenting av det där var på riktigt. En sorts avslappningsteknik för psyket. Spänn musklerna och låt dem sedan slappna av...
När jag googlade mig fram till en Parkinsondiagnos för några veckor sedan var jag övertygad om att detta var precis just ett sådant tillfälle. Jag blev ordentligt skrämd och väntade sedan på den sedvanliga efterkommande lättnaden. Men den här gången dök den inte upp. Det blev tvärtom så att övertygelsen växte sig starkare för var dag som gick och den har fortfarande inte gett med sig. Pusselbit efter pusselbit faller på plats. Den ena konstigheten efter den andra får sin förklaring. Jag har läst vidare och pratat med en person som nyligen blev diagnostiserad. Och allt jag får veta styrker min teori. Så nu tänker jag inte längre att det kan vara så att jag har Parkinson - jag tänker att jag har det.
När jag pratar med min läkare nästa vecka ska jag be honom remittera mig till neurologen. Jag behöver få komma dit och få tillgång till den hjälp som finns att få.
Det är en märklig känsla att drabbas av - när man plötsligt bara vet att så är det. Först har man inte tänkt tanken över huvud taget och sedan är det som att det är den självklaraste saken i världen. Här och nu tar mitt liv en ny vändning. Allvaret och djupet i den insikten ger mig svindel.
Först kändes det som att jag hamnat i en brutal rutschkana som med en hisnande fart skulle transportera mig rakt in i döden. Men när jag började förstå vad rätt medicinering kan tillföra så vände tankarna. Just nu känns det som att den här vändpunkten i mitt liv kommer att innebära att jag byter ut kvantitet mot kvalitet. Med medicin kan jag få må bättre än vad jag gjort på länge. Och det är värt hur mycket som helst. Även om den perioden kommer att vara tidsbegränsad.
Om det mot all förmodan skulle visa sig att jag har fel så ska jag gladeligen äta upp mina raggsockar och aldrig någonsin mer googla på en endaste liten sjukdom...
—————