Sinnesro

Att vara människa är förvisso ett intressant åtagande. Att dessutom vara kvinna gör det hela än mer spännande. Åtminstone tror jag att det är mer komplicerat att vara av det kvinliga könet än vad det är att vara av det manliga. Fast å andra sidan så måste männen förhålla sig till kvinnorna, så kanske går det jämt upp i slutändan ändå.

Hur som helst så tänker jag ofta på alla de sinnesstämningar som flödar genom en kvinna. Alla de aspekter hon har att ta hänsyn till. Hormonerna som kommer och går. Förmågan att väva samman familjens alla behov till en helhet. Alla känslor och tankar som följer på detta. Inte är det så konstigt att det kan vara svårt ibland, att hålla balansen.

Åtminstone blir det så för mig. Jag kan trassla till det nåt så passens. Jag kan väga behov och mäta viktighetsgrader och sortera bland måsten och borden tills jag helt tappar fokus på hur frågeställningen såg ut från början. En tanke som börjar i tvättkorgen kan mycket väl hamna hos barnbarnen utan att jag märker det. Och sedan undrar jag varför i all sin dar smutstvätten fortfarande inte hamnat i maskinen. Jag kan ta sats för att ringa ett telefonsamtal och en stund senare hittar jag mig själv bland garner och tyger. Och telefonsamtalet är fortfarande inte ringt. Jag kan bestämma mig för att fokusera på ett projekt, men innan jag gör det så ska jag bara. Och vips så är dagen slut och av det där projektet blev det ingenting av.

När kvällen kommer kan jag därför känna mig misslyckad och besviken. Morgonens ambitioner har gått i stöpet och ingenting blev som jag tänkt mig. Men det innebär ju inte per automatik att dagen blivit sämre för det. Oftast har det blivit väldigt  bra och ibland till och med bättre än vad jag förväntat mig. Men de spruckna planerna stör friden och har en tendens att ställa sig i vägen för de positiva tankarna.

Det är här sinnesrobönen kommer in. Om man inte ska bli fullkomligt galen på sig själv så måste man försöka acceptera det man inte kan förändra. Det går ju helt enkelt inte att agera som en linjär person, när man i själva verket är en cirkulär. Så det är verkligen fånigt att hålla på att slåss mot detta vareviga dag. 

Men sedan gäller det också att inte gömma sig bakom det faktum att man är kvinnligt rörig och splittrad. Även en sådan människa har förmågan att styra upp sig själv vid vissa tillfällen. När det är viktigt och angeläget. Ibland är det faktiskt bara att bestämma sig och se till att få saker och ting gjorda på det sätt som man själv vill. Att ta sig det utrymme som man behöver och lägga allt annat åt sidan för en stund. Och för detta krävs det ett visst mod.

Det absolut svåraste är dock att veta vilket som är vilket. När ska man ta strid med sig själv och när ska man tillåta sig själv att vara som man är? På denna fråga finns det inget självklart svar. Man får helt enkelt ta en situation i taget, väga den nogsamt och se åt vilket håll det lutar. 

Och vips, så har man fått ännu en aspekt att ta hänsyn till...