Tänk på vilodagen

Tänk på vilodagen så att du helgar den, är det tredje av de tio budorden. 

De flesta av oss går normalt sett inte omkring och tänker på budorden - men vi rättar oss ändå efter dem så gott det går. Vi försöker ljuga så lite som möjligt och svär bara i nödfall. Döda och stjäla undviker vi i det längsta och vanligtvis öser vi våra ömhetsbetygelser över rätt person, i rätt säng. Vi hedrar våra föräldrar efter bästa förmåga och försöker låta bli att fastna i avundsjuka och missunnsamhet.  Men när det kommer till det där med att inte hava några andra Gudar blir det genast mer luddigt (eftersom vår Gudsbild har blivit ganska luddig..) och när vilodagen kommer på tal, så fastnar lätt det där luddet i öronen. 

Vilodagen - en hel dag avsatt bara för att vila. 

För att få till en sådan dag skulle många av oss behöva få en förberedande dag innan själva vilodagen. För vi vet inte längre hur man gör när man vilar. 

Att vila måste väl inte nödvändigtvis innebära att göra ingenting och att göra ingenting innebär väl heller inte nödvändigtvis att man vilar? 

Lägga alla måsten åt sidan och bara vara. Alltså, ärligt talat, hur vilsamt är det att "vara" alldeles intill en hög med måsten??? Är det då inte mer avkopplande att få tid över till att beta av några måsten och se hur den där högen krymper och antar mer rimliga proportioner?

Tomas vilar när han spelar tv-spel och jag blir fullkomligt sönderstressad av att göra det.

Att reda ut begreppet vila är alltså komplicerat i sig - att sedan få till sjläva vilandet - ja det är väl om möjligt än mer komplicerat. Fast det borde vara den enklaste sak i världen...

Tanken på vilsamma stunder är lockande. Jag kan till exempel planera för stunder vid köksbordet tillsammans med dagbok och levande ljus. En kopp kaffe och stillsam musik i bakgrunden. I tanken sitter jag där i lugn och ro och plitar ner mina funderingar medan halvtimmar passerar och ljusen brinner ner. I praktiken hittar jag nästan alltid något annat som jag måste göra först, innan jag sätter mig och sedan har jag glömt bort att jag skulle. Och om jag någon gång får till ljusen och musiken och kaffet och dagboken - ja då klarar jag på sin höjd fem minuter Sedan ska jag bara gå och kissa, ge katten mat, vattna blommorna...

Igår fastnade jag framför tv-n och såg en hel massa deckaravsnitt. Timmarna gick och jag tror minsann att jag vilade. Eller var det kanske bara så att jag undvek att göra någonting och helt enkelt använde soffan som gömställe?

Kan man vila på Friskis och Svettis? Bakom gräsklipparen och framför X-boxen? Kafferep och tvättstugor, går de att jämställa med yoga och meditation?  Om man ligger i hängmattan och känner sig stressad är det då bättre eller sämre än om man storhandlar och kopplar av?

Jag måste säga att ju mer jag tänker på det, desto mer komplicerat blir det. Den här typen av tankar är lätta att fastna i eftersom det inte finns någon regelbok att rätta svaren efter. Och hur mycket man än leker med betoningen av orden så kan man väl knappast inbilla sig att det är genom att TÄNKA på vilodagen, som man helgar den. Fast det hade förstås varit bekvämt att det räckte med att fundera på avkoppling för att sänka stressnivån.

Vad vill jag då ha sagt med allt detta pladder? Ja det var väl egentligen bara det att det är en bra sak att ta sig en vilodag då och då...